Glad pask!

Vi hade planerat en langhelg med surf antingen i Catlins eller Dunedin over pask. Lagom till skartorsdagen da vi skulle aka drog en tropisk cyklon in over Nya Zeeland. Pa vissa stallen blaste det 130 km/h, trad blaste omkull och tak blaste av husen. Det blaser och regnar som bara den overallt i hela landet. Overallt utom i Alexandra. Har har det varit helt vindstilla hela dagen forutom en vindpust som drog forbi pa eftermiddagen. Vi fick pa sin hojd tva droppar regn, jag sag dem men det blev inte blott pa graset. Jag tittade pa metservice radar (metservice ar de som gor vaderprognoser i nya zeeland) och man kan tydligt se att regn och blast stoppas upp av bergen runt Alexandra. Vi bestamde oss for att vanta med resan till imorgon da det lugnat sig lite. Surfet kommer att vara stort som bara den, 8-12 foot pa norra bryten... det kommer att finnas vagor sa det racker och blir over!

Vi salde super for ett bra tag sen. Super var en bra van, men ganska liten. Numera maste man ha "self-contained vehicle" i Nya Zeeland. Det ar en ny lag som infordes 2011, tyvarr pa grund av att folk som campar inte kan stada upp efter sig. Det gor det forstas svarare att bara resa runt och overnatta har och dar med bilen eller vanen. Super var for liten for att kunna transformeras till self-contained. Forra helgen akte vi till Ashburton utanfor Christchurch och kopte en ny, lite storre van. Isaak dopte den till Superman Jack. Ganska coolt namn. Det var en ganska lang resa, 36 mil enkel vag... men vagen dit ar magiskt vacker. Man aker i inlandet och passerar bland annat Lindis pass och Mount Cook. Tyvarr var det molnigt da vi korde den har gangen, men det ar fint anda.



Lindis Pass en molnig dag.

Jag har antligen varit ute och provat min nya mountainbike! Jag har haft nat influenza liknande och har inte kunnat varken cykla eller gora yoga och idag tankte jag bara kora en liten svang. Jag ville bara kanna lite... det slutade med att jag cyklade till Clyde och vande. Cykeln gick sa bra och det var sa himla fint langs Clutha river, sa jag kunde inte sluta cykla helt enkelt. Traden ar knallgula nu, och det luktar host. Samma lukt som man kanner i Sverige pa hosten faktiskt. Bilden nedan ar tagen fran Clyde lookout, och visar en del av Alexandra. Bland bergen i bakgrunden finns mina favoritstigar for mountain biking.

Del av Alexandra och Clutha river fran Clyde lookout.

Jag har minsann haft min forsta slang av hemlangtan. Hemlangtan hor till nar man bor langt borta, hur bra man an har det. Det ar liksom en del av det. Hemma kommer alltid att vara hemma, i alla fall for mig. Pa en ny plats, i ett nytt land kommer man alltid att vara lite framling, lite invandrare. Da jag bodde i Nya Zeeland mellan 2005 och 2009 sa kande jag mig hemma, men en del av mig var och  kommer alltid att vara hemma endast i Sverige, Storvik, Overmyra, Gustavsang. Isaak pratar ibland om "nya lagenheten" (den lagenhet vi bodde i). Han har nog ocksa lite hemlangtan ibland. Fast han sager att skolan ar battre har.

Isaak har anpassat sig fantastiskt bra till nytt land och ny miljo. Ibland valjer han sjalv att prata Engelska framfor Svenska. Aven om jag vetat om det sa forstar jag mer och mer varfor hans sprak varit lite mindre utvecklat an andra barns i hans alder. Han pratar Engelska nastan lika bra som han pratar Svenska nu, efter bara fyra manader i Nya Zeeland, och tva manader i engelskpratande skola. Han har ju alltid haft andra sprak omkring sig, och dessutom foddes han ju i Nya Zeelad och gick pa dagis har tills han var tva ar.

Det ar trots allt en ganska fantastisk forman att ha sa manga hem i olika delar av varlden. Vi har ju Brasilien ocksa, dar vi har en bit mark nara ett surfbryt i Santa Catarina. Vi planterade och sadde massor av olika frukt trad och buskar nar vi var dar i somras (den brasilianska vintern): banantrad, papaya, lime, tangerine, avocado, kaffeplantor och i princip allt annat vi kunde komma over. Det vaxer sa det knakar och det ska bli spannande att se nasta gang vi kommer dit om nagot av det vuxit.

Var markplatt i Ervino, Santa Catarina- Brasilien

 

Host i Nya Zeeland

Under tiden jag som jag ser och hor om varen som kommer hemma i Sverige sa gar det mot host i Nya Zeeland. Det marks faktiskt, traden blir gula, vissa lov trillar av, det ar lite kallare pa morgnarna och vissa morgnar har vi haft dimma. Det blir fortfarande runt 25 grader pa dagen, sa an fryser vi inte sa mycket! Vi hade sno pa bergen runt Alexandra for nagra veckor se och det var sa kallt som noll grader pa natten... fast det har mer att gora med att vindarna kommer rakt fran Antarktis snarare an att vi gar mot vinter. Det hander mitt i sommaren ibland. Vi fick en liten forvarning om hur det kommer att bli. Vi har en riktigt bra vedkamin i alla fall, sa vi kommer nog inte att frysa aven om huset ar oisolerat (vilket nastan alla hus i Nya Zeeland ar).




Hostdag vid Lake Dunstan.
 

Men annu vaxer mina gronsaker i tradgarden! Det har varit som ett test-ar i ar, och jag har lart mig en del. En sak som jag lart mig ar att inte plantera allt pa en gang utan plantera ett par sallader at gangen. Och att inte plantera radisor for nara varann... da vaxer de ihop. Jag ater tva jattesallader varje dag och man ser knappt att det minskar dar ute... och det har jag gjort under flera veckor nu. Mina sallader verkar anda ga mot sitt slut och froa av sig for de har vaxt sa att de ar sakert en och en halv meter hoga. De ser ut som monstersallader. Det vaxer som bara den i Alexandra, sa lange man vattnar varje dag. Det regnar inte mycket och jorden ar sa snustorr att vattnet bara rinner av om man glomt att vattna pa ett tag.

En del av min dagliga sallad.

Jag ar fascinerad av all aktivitet som pagar hos Bodeker Scientific. Till det lilla kontoret pa landet kommer klimatforskare fran hela varlden. Forra veckan var en av medforfattarna till IPCC rapporterna dar och halsade pa. Jag jobbar med en stratosfarsmodul som ska implementeras i hans klimatmodell. Min modul ska gora det lattare att gora prognoser for hur ozon halet kommer att utvecklas i framtiden. Det ar fantastiskt att fa chansen att jobba med detta och att fa samarbeta med dessa manniskor. Det var en ganska stor grej i Alexandra och lokala tidningar kom ut och gjorde intervjuer och tog bilder.

For nagra veckor sen var Google ute hos oss for att filma och intervjua infor en dokumentar om ett av projekten som vi ar inblandade i. Syftet med hela projektet ar att fixa internet tackning for alla med hjalp av ballonger. Vi stratosfarsforskare vill garna kunna utnyttja de hogtflygande ballongerna for matningar i stratosfaren.

Forra helgen var en riktig turhelg. Det var ordentligt med swell i Dunedin och ingen vind, sa vi fick riktigt bra stokesurf. Dessutom hittade jag en riktig bra deal pa en mountain bike, sa jag fick en ny cykel med mig hem. Hittills har jag lanat en gammal som jag inte riktigt litat pa i backarna runt Alex, sa det ska bli riktigt roligt att ut och kora pa riktigt. Isaak kor battre och battre han med, langtar tills vi kan ut och kora tillsammans. Det basta av allt var nog glassen i Lawrence. Jag har en ny favorit: strawberry swirl och cookies and cream. Mmmmm. Rafa var avundsjuk for min var storre an hans. Jag tror att min var storre for att jag sa till tjejen att de har den basta glassen pa sydon. Glom ALDRIG att stanna i Lawrence for glass.

Rafa pa en vag vid St Clair.

 

Strawberry swirl och cookies and cream.