Fantastiska Dunedin, full av surf!

Sa efter 200 mil och ett par veckor i Super sa var vi antligen tillbaka i Dunedin. St Clair var lagom litet och riktigt roligt dagen efter, det var ett sakert tecken att vi var valkomna tillbaka! Min surfkompis Jean var pa besok fran Australien, jag var sa glad att se henne. Vi surfade ihop sa att vattnet sprutade, jag var superlycklig att vara med vanner i vagorna igen.

Reunion: Helena, Kimberley och Jean, St Clair.

Vi hade val tankt bo i Super under de tva veckor vi skulle spendera i Dunedin, men vara vanner Kimberley, Dave, Alyse, William and Granpa var sa gastvanliga och lat oss bo i deras hus. Faktiskt sa flyttade vi in samtidigt som de. De hade turen att hitta varldens dromstalle, en gard med mark, far, hons, hastarna Deemerley och Pinot och en helt fantastisk utsikt over hamnen och Otago halvon, och de flyttade in samma dag som vi kom. Nar swell fran norr kommer sa ser man vagorna rulla in runt Tairoa head, da ar det bara att ta sin vatdrakt och sin surfbrada och dra ner till Aramoana eller Murderer's bay. En gard med hastar och utsikt over surf, kan det bli battre? Aramoana ar den absolut vackraste stranden jag vet, forutom mojligen Mangas i Kaikoura dar jag och Rafa traffades forsta gangen 2006. Forsta gangen jag sag Aramoana trodde jag den var hamtad fran en saga eller nat. Stranden kantas av bergsvaggar som speglar sig i havet och gor att det ser klargront ut. Stranden ar full av snackor som Isaak kallar rymdraketsnackor.

Aramoana.

Mangas, Kaikoura.

Vi hade riktig tur, Dunedin levererade ordentligt med swell fran norr. Vi fick nagra superbra surf bade i Aramoana och den langa hogervagen Murderer's. Forsta dagen da det var stort i Murderer's var jag allt lite skrajsen. Jag var inte van vid storleken pa vagorna! Jag fick nagra vagor i alla fall, och var nojd efterat. Dagen efter var storleken kvar men skrajsenheten var som bortblast. Jag fangade en riktig bomb, och den sista vagen jag fangade var en och en halv mig i hojd och gick anda utifran dar bukten borjar och in. Jag hoppade av den vid stranden och fick tre setvagor i huvet, men var sa glad att jag struntade helt i det. Jag hade ett leende pa lapparna en vecka efterat och mindes varfor jag varit sa galen i surf tidigare :) Totalt SUPERSTOKAD!

Julen firade vi med en riktig traditionell hangi. Granpa till och med slaktade ett lamm (jag flydde faltet) som de kokade pa upphettade stenar i ett hal i marken tillsammans potatis, kumara och pumpa. Det ar en speciell smak pa hangi mat eftersom det kokas i jorden. Imponerande teknik. Hela julen regnade sa grabbarna gjorde ett kanonjobb med elden.

Hela nyar regnade ocksa. Och alla dagar daremellan. Det gor inget, Nya Zeeland ar sa fint nar det regnar ocksa. Vi fick se ett par ordentliga askvader, nagot som jag aldrig sett i Dunedin tidigare. Det var fascinerande att hora askan mullra och eka mellan bergen och sen se molnen komma hotfullt rullande nerfor bergvaggarna. Precis som jag alskar det, mitt i naturen...

Isaak trivdes som bara den, och han borjade aven saga meningar pa engelska. Efter det att jag hort honom prata forstar jag att jag inte behover vara ett dugg orolig for spraket.

Efter nyar var det dags att dra vidare till Centrala Otago och Alexandra. Jag skulle ju borja mina forskningsstudier i borjan av Januari. Dunedin sa hej da och valkommen ater med en superclean surf vid Blackhead. Jag och Kim surfade igen sa att vattnet sprutade, en riktig kanonavslutning pa tva helt underbara veckor. Vi hade fortfarande inget hus i Alexandra da vi lamnade Dunedin, men sana dar praktiska saker loser sig ju alltid. Vi hade ju Super.

Blackhead